Tillbaka till ”formen” !
Efter en sommar med alltför mycket godsaker och kanske mindre mängd av träning än vanligt så är det snart dags att dra på sig vardagsjeansen och, kanske, kanske har de krymt i tvätten under sommaren!Då kommer ett par bra genvägar för dig som snabbt vill komma iform.
Själv så hade jag tänkt att leva som jag lär, till 100% och komma iform med bra mat och vettig träning. Följ gärna med mig på min vikt och hälsoresa här på bloggen!
Genväg 1
Vardags-GI – lätt livsstil med garanterad effekt
Genom att göra några enkla förändringar i din vardagslivsstil kan du gå ner i vikt – och må mycket, mycket bättre.
• Undvik allt socker: läs på förpackningarna, till exempel fruktyoghurt innehåller mängder med ”smygsocker”.
• Inget vitt mjöl: byt ut vitt bröd mot fullkorn, vitt ris mot råris etc.
• Minska mängden bröd och pasta – och ät i stället mer protein och grönsaker.
• Ät flera mindre mål hellre än ett par–tre stora.
Tips! Nötter när du är extrasugen. Eller gör en fruktsmoothie på lättyoghurt, krossade linfrön och frysta bär.
Genväg 2
Skaffa mer muskler
Efter 40 blir det svårare att hålla vikten, upptäcker många. För att förbränningen sjunker, brukar det heta. Och det stämmer. Men en av anledningarna till att förbränningen sjunker är att de flesta av oss förlorar muskelmassa efter 40. Och det är faktiskt något du kan göra något åt!
Muskler förbränner mer kalorier – också när du ligger i soffan och slappar! Så vill du öka förbränningen, satsa på att skaffa mer muskler. Det gör du enklast genom styrketräning på ett gym eller hemma. Köp ett par lätta hantlar eller ett träningsgummiband – och sätt igång.
En annan sak som ökar förbränningen är lågintensiv träning som långa promenader, joggingrundor eller simning. Helst på fastande mage. Börja alltså morgonen med en promenad före frukost, om du vill maxa din förbränning..
Tips! Vardagsmotion ger ”gratismuskler” och ökad förbränning: Gå i trappor, gräv i trädgården, gå en extra hållplats, spela fotboll med ungarna, testa stavar nästa gång du går din kvällspromenad.
Genväg 3
50-procentsmetoden
Det finns de som äntligen lyckats gå ner i vikt, genom att bara äta 50 procent av allt de brukar äta. Halva portioner alltså. Det kan vara en metod värd att testa, om du tillhör dem som bara äter lite för mycket och lite för gott, men egentligen inte har någon lust att lägga om din livsstil. Då får du fortsätta äta det du gillar – fast i mindre mängd. Tänk bara på att du inte ska börja svälta dig:
• Ät gärna dubbelt så mycket av grönsaker och bär.
• Ät 100 procent av protein, baljväxter, ägg.
• Ät 50 procent av allt annat: bröd, pasta, ris, ost, matfett, efterrätter, flingor, mackor, bullar …
Genväg 4
Få en kick med snabbstart
Snabba dieter funkar inte i längden. Det vet alla (åtminstone innerst inne, även om man så gärna vill tro på det). Däremot kan de fungera som en kickstart, en motivationshöjare. Genom att snabbt gå ner ett par kilo och radikalt lägga om sina vanor, är du redan på din nya bana. Det här är något man tagit tillvara på i flera av de mest kända (och effektivaste) viktmetoderna, till exempel LCHF. Där börjar man med en eller ett par veckors crash-diet, där man får äta absolut minimalt av det mesta.
Tips! Vill du få en riktig kickstart?
Ta då bort ALLA kolhydrater, som ris, pasta, bröd, potatis och all frukt, chips, läsk och godis.
Ät enbart, kött, fisk, ägg, ovanjordgrönsaker och naturligt fett. Ät 3 ggr per dag och då enbart en normal portion.
Ge dig själv en månad av motion, bra matvanor och helst helt utan alkohol, om det är möjligt.
Lycka till, vi hörs och ses här på bloggen.
Hej Catrin!
Jag har också läst din bok med stor behållning – tack för alla fantastiska recept! Det var befriande att hitta läckra recept utan fokus på mejeriprodukter (något som brukar vara fallet i de flesta lc-kokböcker).
Jag ser att du använder ost i vissa recept och undrar om du anser att det finns vissa mejeriprodukter som är ”snällare” än andra? Inom lc-kretsar hävdas det ofta att ost och smör är bättre än mjölk och yoghurt för den som vill gå ner i vikt (och då antar jag att det inte är kalorimängden som avses utan kolhydratinnehållet)?
Ps. Tänkte pröva din kickstart. Kan du definiera vad som menas med ”normal portion”? Jag antar att jag kan följa recepten i din bok och dela med fyra för att få en normal portion? Och om man lagar mat själv? Jag läste i en annan lc-blogg att en normal dag bör bestå av 450 g kött/fisk/skaldjur/ägg (150 g/portion om man äter 3 ggr/dag), 500 g ovanjordsgrönsaker fördelat jämnt över dagen samt 1 dl fet sås till varje måltid. Låter det OK? Hur är det med ägg och lax som innehåller både fett och protein – hur räknas de? Ska man komplettera med fett eller kan de räknas som kombinerad fett- och proteinkälla?
Hej Helena!
Jag tycker det låter utmärkt med dessa angivelser. Men en portion är ju aldrig lik en annan, tänker jag också. Jag brukar säga att börja med att äta dig mätt, sedan kommer resten av sig självt. ris, pasta, bröd och potatis kan man ju äta tills man storknar och ändå inte bli ”mätt”, medan mättnadskänslan kommer mycket snabbare när man äter protein och fett, samt grönsaker. Ägg brukar räknas som protein och lax, ja det är väl både fett och protein.
Tack för vänliga rader om boken! jag är själv inte så väldigt mycket för mejeriprodukter så denna bok passar min egen smak väldigt bra!
Det handlar inte så mkt om ”snällhet” utan mer om laktos. En del av oss bryter ned laktos sämre än andra, och det kan hämma fettförbränningen. I ost och smör finns inte lika mkt laktos, mjölksocker som i mjölk. Yoghurt funkar för en del, andra inte. man får lov att pröva sig fram och se vad som fungerar för just denna kropp!
Vi är ju som bekant alla olika och not one size fits all!
Hej Cathrine!
Vi är ett gäng på jobbet som nu kör efter din bok. Vi är alla häpna över att vi får äta oss mätta och må så bra som vi gör…vi är alla gamla viktväktare och vana vid att gå hungriga mellan måltiderna och till slut ge efter för sötsuget. Vi har alla ätit frukt som mellanmål och kämpat mot det efterföljande sötsuget i tron att vi hade dålig karaktär. Som mest åt jag 10-12 frukter om dagen i ett desperat försök att hålla hungern i schack.
Jag har märkt att Viktväktarnas metod fungerar dåligt, åtminstone på sikt. Alla vi som nu prövar lc-kost har gått ner mycket med Viktväktarna (men kanske lite mindre för varje gång) och sedan gått upp lika mycket igen plus lite till (och om viktnedgången gått långsammare för varje gång har viktökningen följt motsatt kurva och i stället gått lite snabbbare för varje gång). Och ingen av oss har lyckas följa jämviktsprogrammet någon längre tid.
Min fråga till dig som expert är: vad tror du är förklaringen till att VV:s metod inte funkar på sikt (enligt information på VV:s egen hemsida är det 20% av medlemmarna som håller vikten efter fem år, dvs 80% gör det INTE…). Sten Sture Skaldeman skrev en gång att Viktväktarna skapar muskelbefriade tjockisar med lägre förbränning. Ligger det något i det? Efter alla mina turer med VV vet jag att det inte bara handlar om dålig karaktär, och alla mina kolleger har samma erfarenhet. Vi har velat att det ska funka, vi har kämpat för att det ska göra det, men det har det inte gjort – mer än högst tillfälligt.
Vad är felet med VV? För lite fett? För mycket kolhydrater? För lite energi överhuvudtaget? Muskelförlust i stället för fettförlust?
Det skulle vara intressant att få höra dina teorier om detta.
Hej, tack för underbart brev och otroligt vänliga rader! tänk att ni är helt gäng, jätteroligt!
hör gärna av er så mycket ni vill, och ställ de frågor eller funderingar ni får i framtiden.
Som svar på frågan, så kan jag bara säga att jag hållet och hållet håller med Skaldeman!
Som jag ser det hela, så funkar säkert VV i ett kort perspektiv, då kroppen får ett underskott av fett, och naturligtvis då går ned i vikt. Problemen är dock att suget ett kolhydrater kvarstår, och när viktminskningsperioden är slut så har man fortfarande kvar ett sug efter ris, pasta, bröd, potatis och socker.
Det tar dock ett tag för kroppen att förstå omställningen från en energikälla till en annan, och tills kroppen hinner känna sig trygg och säker med denna nya kost.
För de flesta av oss har ett sug efter kakor, bullar, bröd, pizza, pasta eller sushi och är man trött, ledsen, besviken eller låg, så är det lätt att ta till tröstmaten. Läs gärna med om detta i boken Helhetsmetoden. ( är det kanske den ni har?)
Må så gott och lycka till!
kram från Cathrine
Hej igen,
Det är faktiskt din kokbok vi använder. Vi började eg i ”fel ände”, men ska nu skaffa dina andra böcker och gå igenom dem systematiskt. Tack än en gång för fantastiskt goda (och lättlagade) recept!
Det finns nog ingen rätt eller fel ände i detta när det gäller mat och suget till carbs…
Hojta så fort ni behöver hjälp eller stöd!
Hej Cathrine!
Jag undrar över en sak: jag läste nyligen att så gott som alla personer som varit överviktiga en längre tid lider av insulinresistens och är därmed inställda på fettinlagring. Det enda som kan hjälpa dem att gå ner är en strikt lc-kost med kh-intaget nära noll (dvs bara ovanjordsgrönsaker och resten fett och protein; källa: LCHF på mitt sätt av Ulrika Davidsson).
Jag har haft viktproblem i hela mitt vuxna liv (är 40 idag). Jag började banta på gymnasiet trots att jag idag inser att jag hade ett normalt BMI. Men idealet var att vara ännu smalare än jag var, så jag skulle ner några kilon. Fem kilon försvann på nolltid men kom tyvärr tillbaka lika fort. Så fortsatte det, och när jag var 25 var jag plötsligt allvarligt överviktig (lika många kilos övervikt som år…). Jag gick ner 20 kg med Viktväktarna och tyckte att ”nu kan jag det där”, men kilona smög sig på igen eller snarare rusade på mig. Ny tur till VV och det gick, men lite trögare. Jag levde på torskfilé med kokt potatis men ingen sås, frukt och Becel light…Till slut gick jag inte ner alls ens med VV-kost. Vid en hälsokontroll upptäcktes låg ämnesomsättning och Levaxin sattes in. Jag har nu ätit Levaxin i tio år, är på maxdosen (enl min läkare) men ingenting händer. Jag kan gå ner max två-tre kg om jag kämpar riktigt hårt, men går upp dem lika fort. Trots min övervikt är jag vältränad och tränar mycket – jogging två-tre ggr/vecka, lika många styrketräningspass på gymmet och dagliga långpromenader. Ändå ger min läkare mig alltid rådet att röra mer på mig…
Nyligen köpte jag din kokbok (LCHF på medelhavsvis), men innan jag lade om kosten tänkte jag kolla vissa värden (för att kunna se skillnaden allt eftersom). Mina sköldkörtelprover visar som vanligt optimal ämnesomsättning (vilket jag INTE har, vad än läkaren säger), men det jag undrar över är mitt fastesocker (på s.k. normalkost). Blodprovet visar att jag efter tolv timmars fasta hade 97 mg/dL (normalintervall 70-105). Min läkare har inte reagerat, men eftersom jag ligger relativt nära övre normalgränsen undrar jag om jag skall tolka detta som (begynnande) insulinresistens? Jag inser att du inte är läkare och inte kan ge medicinska råd, men jag undrar mer allmänt hur insulinsresistens yttrar sig och hur man kan ställa den diagnosen med hjälp av blodproverna (om jag legat ÖVER normalgränsen skulle jag väl ha diagnostiserats diabetiker)? Det vore också intressant att få veta vad du har för erfarenhet av personer med låg ämnesomsättning och deras vikt- och hormonproblem? Kan mina svårigheter att gå ner i vikt ha ngt samband med mitt fastesocker? Är det rätt av mig att i rådande situation dra i nödbromsen?
Jag har nu följt dina recept i en vecka och gått ner två kilo utan att vara hungrig. Efter att ha ätit omelett på tre ägg i sex dagar tänkte jag variera mig och åt fet grekisk yoghurt med en halv dl osockrade bär (blåbär, hallon och björnbär), mandelspån samt två ägg. Tyvärr fick jag inte alls samma mättnadskänsla som med omeletten, utan blev hungrig igen inom ett par timmar (på omeletten står jag mig lätt i fem timmar utan mellanmål). Kan det vara så att jag fick i mig för mycket kolhydrater genom yoghurten och bären, för lite fett eller helt enkelt så att jag borde ha ätit äggen först för att dämpa blodsockerstegringen (nu åt jag yoghurten först)?
Jag vore jättetacksam om du hade tid att besvara mina frågor.
Stort tack på förhand och tack för en underbar kkbok!
Catti
jag har skickat frågan vidare till min kollega och vän Lars-Erik Litsfeldt som svarar:
Hej
En riktig standardhistoria enligt formulär 1A.
Metabolismen förstörs genom upprepad jojobantning och sedan är det svårt att hitta tillbaka igen.
Om vi börjar med sköldkörteln diskuteras det mer och mer om en slags typ 2-störning för sköldkörtelhormonet. Jämför det med typ 2-diabetes där kroppen inte reagerar tillräckligt kraftigt på insulinet. Denna typ 2-störning skulle då innebära att kroppen inte reagerar som den ska på T4-hormonet. Doktorn kollar hur mycket sköldkörtelhormon du har i blodet och ser att du har så det räcker och blir över. Ungefär som om en doktor skulle titta på hur mycket insulin en typ 2-diabetiker har i blodet (massor oftast). Med det drar doktorn slutsatsen att allt är frid och fröjd. Men… hormonet tas inte emot som det ska. Det ”biter” inte och därmed har kroppen iallafall en slags brist och symtomen är som hos en som har för låga halter av sköldkörtelhormonet. De flesta läkare skiter i hur man mår utan tittar bara på labb-värdet och medicinerar efter det. Sedan är det inte mer med det. Försök få tag i någon läkare som läst in sig på detta med sköldkörtelstörningar så kan du få hjälp där. Oftast ger medicinering inte så väldigt många kilos viktnedgång men lite brukar det bli.
Din hunger efter yoghurten och de kokta äggen förstår jag mycket väl. För lite fett. Punkt. Kör med äggröra. Ha i grädde i äggröran och rör ned parmesanost och klicka på ordentliga smörklickar när du äter. Då blir det bättre. När du börjat känna din kropp och den kanske fungerar trots mindre fettintag kan du börja laborera med andra frukostar.
Hoppas det var något slags svar.
Mvh
//L-E
Hej Cathrine!
Jag har köpt din och Lars-Eriks LCHF-bok och håller på att laga mig igenom den. Fantastiskt goda recept, och det är underbart att bli och hålla sig mätt på mindre mat. I många år var jag viktväktare och merparten av mina portioner bestod av pointssnålt ris, potatis och pasta, medan fettet var bannlyst. Nu har pastan m m åkt ut och ersatts med grönsaker, proteinkällor och fett. Jag mår så fantastiskt bra!
En kort fråga bara: igår kväll gjorde jag grönsakssoppan som du beskriver på sid 147 i boken, och den blev VÄLDIGT salt. Skall det verkligen vara en hel buljongtärning till en portion? På den förpackning jag har (Knorr) står det en tärning till 1/2 liter vatten, och jag ska ju bara ta hälften…det kan låta dumt att fråga om en sådan sak, jag kan ju lätt kolla själv genom att ändra mängden, men jag undrar om du använder en buljongsort där en tärning är till 2 dl (jag tar gärna emot tips om ekologiska buljonger utan transfetter)?
Tack på förhand.
M v h
Catrin
Great article, give us more informations
send me a mail, and I will answer your questions!
best regards, Cathrine
cathrine@schuck.se
Hur vore det om vi vände på datumordningen?
Som det står nu så läser man svaret först och frågan sen… det tog ett par min innan jag fattade hur det hängde ihop!
Hur ser det ut nu då?
Bättre?